Rubriken beskriver i princip mig just nu, ni kommer säkert tro att jag ska skriva värsta emo inlägget just nu men det tänker jag inte göra. Jag vill bara skriva att trotts att jag idag bröt ihop totalt på min engelska lektion, fick springa ut för jag var så ledsen å bara grät. Jag var förstörd i ca 1h, men efter lite mer än 1h var livet rätt bra igen. Jag försökte släppa allt och jag gick runt å log, var trevlig mot de flesta och ville bara må bra.

Jag orkar inte vara depp, för jag märker att mina närmsta mår dåligt av det verkligen. Så jag torkar tårarna och ger allt för att orka le. Visst det är jobbigt och svårt, men det är lätt värt det i slutändan.